Medelhavsdieten tillhör ett av världens mest erkända dietmönster. Dietens hälsofördelar har demonstrerats flera gånger i kliniska och epidemiologiska undersökningar, vilket gör den till en av de mest balanserade och näringsrika dietmodellerna.
Termen ” medelhavsdiet” hänvisar till ett dietmönster som inspirerats av traditionella matvanor hos folk som är bosatta i länderna omkring Medelhavet. Dieten representerar en variation av deras kulturer, seder och traditioner, och även livsstilen i medelhavsländerna överlag. Därför kan inte medelhavsdieten begränsas till en enda specifik struktur, utan är snarare uppbyggd av näringsegenskaper som är gemensamma för människornas i dessa länder. De här gemensamma näringsegenskaperna innefattar till exempel en ökad konsumtion av olivolja, frukt, grönsaker, spannmål (främst obearbetade), baljväxter, nötter och frön, måttlig konsumtion av fisk och mejeriprodukter, samt låg en konsumtion av kött. Alkohol konsumeras måttligt, om detta inte begränsas av religiösa eller kulturella anledningar.
Likheterna i denna matkultur, och även dess samband med hälsa, underströks för första gången på ett systematiskt sätt av den välkända fysiologen Ancel Keys genom hans studie i sju länder. Studien genomfördes under slutet av 1950-talet i 16 olika regioner som sträckte sig över sju länder (Grekland, Italien, f.d. Jugoslavien, Nederländerna, Finland, USA och Japan). I medelhavsländerna, särskilt på ön Kreta, observerades betydligt lägre dödlighet från hjärt- och kärlsjukdomar samt längre livslängd jämfört med USA och Europas nordligaste regioner. Det var genom den här studien som termen ”medelhavsdiet” först myntades, och i den beskrevs medelhavsländernas matvanor och deras gynnsamma inverkan på hälsa och livslängd – matvanor som var starkt kopplade till en bredare livsstil. Det var faktiskt detta dietmönster som gjorde Grekland berömt och lockade ett globalt intresse för den grekiska varianten av medelhavsdieten. Sedan dess har givetvis flera bättre konstruerade studier utförts, där man betonat fördelarna med medelhavsdieten.
2013 mottog dieten ett erkännande för dess betydelse av Förenta nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kultur (Unesco), och deklarerades som ett av mänsklighetens immateriella kulturarv. Baserat på en relevant dokumentation som skickades in för kvalificeringen, sträcker sig dieten bortom matvanor, och omfattar även sociala färdigheter, kunskap, praxis och traditioner som inbegriper jordbruk, fiske, djurhållning, matförberedning, och folket själva. Medelhavsdieten reflekterar därför både matvanor och en bredare livsstil, och stärker personliga relationer över såväl ålder som socioekonomisk bakgrund. I den grekiska varianten utmärker sig medelhavsdieten genom sin kulturella dimension, det särskilda sambandet med lokala samhällen, fokuset på den sociala aspekten i att äta, samt råvarornas mångfald. Den grekiska medlehavsdieten främjar en holistisk livsstil som kombinerar fantastiska smaker med stora hälsofördelar.