Nyårskakor runtom i Grekland.

I Grekland är nyårsdagen en djupt religiös högtid, full av symbolisk betydelse och med sina egna viktiga traditioner. Serveringen av nyårskakan, känd som vasilopita, i början av det nya året den mest framträdande av dessa traditioner.

Vasilopita förknippas med högtiden för Agios Vasilis (Basileios den store), ärkebiskopen av Caesarea, som firas av den grekisk-ortodoxa kyrkan den 1 januari. Enligt traditionen ville Basileios den store återlämna medborgarnas värdesaker och gömde dem därför i kakor som han delade ut slumpmässigt till varje medborgare. Ända sedan dess har vasilopita representerat välgörenhet, vänlighet och nåd. Det viktigaste inslaget i varje vasilopita är det gömda myntet eller ”flouri”, som tros bringa lycka till den person som hittar det i sin kakbit.

Kakan skärs ceremoniellt upp av hushållets värd, direkt efter att alla nyårsönskningar har utväxlats. Den skärs i en särskild ordning: först för huset, sedan för Kristus, Jungfru Maria och sedan för varje familjemedlem efter ålder. Varje gäst får sedan en bit, återigen i åldersordning.

Det finns många recept på vasilopita runtom i Grekland. De två element som kännetecknar en vasilopita är lyckomyntet och de regler som följs när den serveras, oavsett recept eller region.

Den mest utbredda versionen är ett sött, fluffigt bröd som liknar tsoureki, bakat med mjöl, jäst, socker, ägg, smör och doftande kryddor som mahleb och mastix.

Ett annat särskilt populärt recept i hela Grekland innehåller varma kryddiga aromer, citrusfrukter och ofta choklad eller florsocker.

I många delar av Grekland, särskilt på öarna, kan vasilopita vara ett doftande anisbröd, antingen jäst med surdeg och strösslat med sesamfrön eller format av aromatisk olivoljedeg.

I andra regioner är vasilopita en paj, som kan vara salt, öppen eller täckt. Kända exempel är köttpajerna i byarna i Epirus och Thessalien, fyllda med olika typer av kött, grönsaker, ris eller handgjord pasta.

Från Thrakien till Kreta och Peloponnesos är det ostpajer med purjolök eller trachanas, gjorda med fetaost eller yoghurt, med ett eller tolv lager bakverk – ett för varje månad – som pryder festborden och för samman familjer. Viktigast av allt är att pajen eller kakan innehåller ett lyckomynt och att ingen familjemedlem bör vara frånvarande.