Mejeriprodukter i medelhavsdieten

Mejeriprodukter, särskilt yoghurt och ost, förekommer regelbundet i det grekiska köket.

Grekland har en lång tradition av mjölkproduktion och har en rad olika mejeriprodukter med skyddad ursprungsbeteckning (SUB). Det är produkter som kombinerar autentisk smak med höga näringsvärden.

Några exempel på sådana produkter är fetaost, graviera från Kreta, Metsovone och xinomyzithra från Kreta.

Samtidigt är grekisk yoghurt en populär produkt som är internationellt känd för sitt höga näringsvärde och sina hälsofördelar.

Mejeriprodukter är näringsrika och en utmärkt källa till protein av hög kvalitet. De innehåller alla essentiella aminosyror i tillräckliga mängder.

De innehåller även fetter, huvudsakligen mättade, och små mängder kolhydrater, huvudsakligen i form av enkla sockerarter, främst laktos.

Mejeriprodukter är kända för sitt höga innehåll av kalcium och fosfor, mineraler som är viktiga för ben- och tandhälsan, och de anses vara en av de bästa källorna till vitamin B2 (riboflavin).

Vissa mejeriprodukter, som traditionell grekisk yoghurt och vissa ostar, är en utmärkt källa till probiotika. Enligt världshälsoorganisationen är probiotika levande mikroorganismer som, när de konsumeras i tillräcklig mängd, kan leda till hälsofördelar för värdorganismen.

Regelbunden konsumtion av mejeriprodukter kan ge betydande hälsofördelar.[1] Mejeriprodukter kan bidra positivt till benhälsan tack vare det höga mineralinnehållet. Dessutom kan yoghurt fungera som en sköld mot diabetes; 2024 godkände amerikanska livsmedelsverket ett relevant hälsoanspråk. [2]

Som en viktig naturlig källa till probiotika kan mejeriprodukter bidra till tarmhälsan. Flera studier har visat att en hälsosam tarmflora är avgörande för tarmhälsan och övergripande välbefinnande, och ger ett direkt skydd mot skadliga mikroorganismer.

Tidigare har feta mejeriprodukter framställts som dåliga på grund av det höga innehållet av mättade fetter och de risker som de kan innebära för hjärt- kärlsjukdomar. Nyare data indikerar dock inte att mejeriprodukter med lägre fetthalt skulle vara bättre för hjärtat.[3] [4] Fler och fler studier och internationella rekommendationer understryker tvärtom värdet av kostmatrisen i stället för enskilda näringsämnen. 

Sammanfattningsvis har mejeriprodukter en självklar plats på våra bord eftersom de har kopplats till betydande hälsofördelar.

BIBLIOGRAFI

---

[1] Thorning T,1 Raben A, Tholstrup T, Soedamah-Muthu S, Givens I, Astrup A. Milk and dairy products: good or bad for human health? An assessment of the totality of scientific evidence. Food Nutr Res. 2016 60: 10.3402/fnr.v60.32527.doi: 10.3402/fnr.v60.32527.

[2] U.S. Food and Drug Administration (FDA). Response Letter to Petition for a Qualified Health Claim for Yogurt and Reduced Risk of Type 2 Diabetes Mellitus (Docket No. FDA-2019-P-1594). FDA; 01 March 2024. Tillgängligt på: https://www.fda.gov/media/176608/download?attachment. Öppnat oktober 2024.

[3] Giosuè Α, Calabrese Ι, Vitale Μ, Riccardi G, Vaccaro O. Consumption of Dairy Foods and Cardiovascular Disease: A Systematic Review. Nutrients. 2022 14(4): 831. doi: 10.3390/nu14040831.

[4] Kiesswetter E, Stadelmaier J, Petropoulou M, et al. Effects of dairy intake on markers of cardiometabolic health in adults: A systematic review with network meta-analysis. Adv Nutr 2023 14:438–50.