Medelhavsdieten och klosterdieten inom den grekisk-ortodoxa kyrkan är två traditionella kostvanor som fokuserar på konsumtion av naturliga och hälsosamma livsmedel. Trots att de har gemensamma principer finns det skillnader som beror på kulturella och geografiska influenser.
Medelhavsdieten förenar olika kulturers kulinariska traditioner, medan klosterdieten, som ofta hänvisar till den på berget Athos, följer de strikta religiösa regler och kostvanor som är förknippade med klosterlivet.
Det första som de två kostsystemen har gemensamt är grunden: färska, naturliga och säsongsbetonade produkter. Båda fokuserar på intag av frukt, grönsaker, spannmål och baljväxter – livsmedel som är rika på näringsämnen och kostfibrer. Olivolja är en viktig ingrediens i båda dieterna, som i allmänhet innehåller en liten mängd bearbetade livsmedel och kött, till förmån för fisk och skaldjur. De är rika på antioxidanter och andra näringsämnen som främjar god hälsa och långsiktigt välbefinnande.
En viktig skillnad mellan medelhavs- och klosterdieterna ligger i det kulturella och religiösa sammanhangen. Den förstnämnda har utvecklats inom kulturerna hos folken i Medelhavsområdet och påverkas av en mängd olika traditioner och tillagningsmetoder. Beroende på region innehåller den också ett bredare utbud av livsmedel. Kött – särskilt från får och getter – intas med måtta. I klosterdieten däremot är köttet strikt begränsat på grund av religiösa regler och långa fasteperioder. Munkarna äter främst skaldjur och fisk – och bara vissa dagar. Mejeriprodukter är vanligare i medelhavsdieten, med basrätter som fetaost och yoghurt. I klosterdieten däremot undviks mejeriprodukter till stor del under fastan och ersätts med livsmedel som följer reglerna för avhållsamhet.
Dieterna skiljer sig även åt i mer grundläggande avseenden, som antalet måltider per dag. Medelhavsdieten förespråkar fem måltider per dag, medan klosterdieten endast tillåter två.
Båda dieterna har som gemensamt mål att främja hälsan och betona användningen av naturliga, ej modifierade ingredienser. Men de skiljer sig åt i fråga om kulturellt ursprung, religiösa influenser och konsumtion. Medelhavsdieten förknippas med gästfrihet och är mer flexibel än klosterdieten, som kännetecknas av disciplin och andlig reflektion. Den förstnämnda kombinerar en social dimension med matkultur, medan den andra fokuserar på andlighet och klosterliv. Men båda är mycket näringsrika och förstärker värdena av tradition och en hälsosam livsstil.