Tinos fick sitt namn från den mytiska förhistoriska grundaren av den första bosättningen här, Tinos. Historiskt har ön även varit känd under namnen Ydrousa, Skordoforos och Ofioussa, och ända fram till nutid är den känd som Aiolus ö på grund av de starka vindar som blåser där. Tinos har en rik historia och spelade en viktig roll under det osmanska väldet där den var den sista ön att ge upp för turkarna.
Tack vare kyrkan Panagia Evangelistra som finns i huvudorten Chora har Tinos blivit vida känd som Megalochari (den stora nådens ö). Kyrkan innehåller, enligt ortodox kristen tradition, en helig ikon som har gjort ön till ett populärt mål för pilgrimsresor. Tack vare konsten har Tinos dock på senare år blivit mer populärt även för turister. Ön är födelseplats för internationellt kända konstnärer som Giannoulis Chalepas, Georgios Vitalis och Nikiforos Lytras och marmorhantverket på ön är med i UNESCO:s lista över mänsklighetens immateriella kulturarv. I byn Pyrgos hittar du kulturministeriets konstakademi samt marmorhantverksmuséet.

Tinos är berömd för sina fler än 45 byar, där var och en har något unikt att bjuda på. Grönskande Kardiani, Pyrgos – huvudort och levande museum – Ysternia som överblickar Egeiska havet, Volax med sina berömda granitblock, pittoreska Dyo Choria, fiskebyn Panormos, alpina Arnados och den labyrintliknande Falatado är bara några av de byar som väntar på att upptäckas.

Ön har inte heller någon brist på stränder: allt från lättillgängliga eller karga, med eller utan strandbar, utsatta för meltemi och nordanvindarna, sand- eller stenstränder. Det finns något för att tillfredsställa nästan varje typ av besökare. Den berömda Kolymbithra-stranden är ett surfparadis, på karga Livada ska du inte bli överraskad om du ser getter som klättrar över de imponerande klipporna, Kiona är en familjevänlig destination, Pachia Ammos är perfekt för avkoppling, Agios Fokas ligger i lä från vinden och Apigania är också värd ett besök.

Matkultur

Tinos är välkänd för sina lokalt odlade kronärtskockor, sin enastående vitlök (det är ingen slump att Aristophanes kallade ön ”skordoforos”, vitlöksbärande), örter (timjan, oregano, kamomill osv.), kaktusfikon (förutom olika andra typer av fikon), kapris och soltorkade tomater. De sista två förekommer ofta vid måltider och utgör grunden i en rad olika lokala recept. Även honung och raki produceras här.

Men ön har även ett stort utbud av ostar och charkuterier som besökare kan prova på. Öns omfattande boskapsuppfödning och tradition av osttillverkning är uppenbara med ostar såsom tyraki från Tinos, petroma (en osaltad ost som används som grund för de flesta av öns ostar), stroggylo, kariki (en smakrik blåmögelost som får mogna i kalebasser), graviera och (mild) kopanisti – från lokala kor – anthotyro och malathouni. På Tinos produceras även ett brett och fascinerande utbud av charkuterier, som louza, skinka (marinerad i rödvin), korvar och saltsitsi, en lokal salami med framträdande smak av vitlök.

Tinos är känt för sin tsimbita. De här imponerande sötsakerna består av krispig filodeg och lokal ost (petroma) smaksatt med kanel, apelsin och mastix. Öns mandelsötsaker är även värda att smaka på, psarakia (en fiskformad sötsak med mandel fylld med riven mandel, apelsinskal, rostat bröd och kryddor och pudrad med florsocker som äts under fastan), xerotigana och loukoumia.

Så tar du dig dit

Tinos är en ö i norra Kykladerna. Den har färjeförbindelser från hamnarna Pireus och Rafina.