Djurens välbefinnande och produktivitet kan påverkas av faktorer som sjukdomar och klimatförhållanden i ladugårdarna. På grund av detta bör sjukdomar diagnostiseras så tidigt som möjligt, innan de påverkar djurens produktivitet och, så klart, innan sjukdomen sprider sig till övriga djur på gården. Underlåtenhet att diagnostisera en sjukdom i tid kan leda till att djuret måste behandlas med medicin vilket är lika med ekonomisk skada. Samtidigt har förhållandena på gården stor påverkan på boskapens levnadsförhållanden, hälsa och produktivitet. Teknikerna som kan bidra till att lösa problemen med att öka boskapens välbefinnande och produktivitet är innovativa och kan tillämpas på djur såväl som anläggningar. Det är framför allt användningen av smart djuruppfödning där alla djur matas när och i den mängd och tid som de behöver som kan hjälpa till. Systemen kan signifikant sänka kostnaderna för djurfoder och ge hälsosammare djur. Dessutom kan de hjälpa till att minska utsläpp av växthusgaser och ammoniak.
Dessa system kan hjälpa till att tidigt förutspå sjukdomar genom att registrera miljödata i ladugårdarna och djurens fysiologiska indikatorer. Med dessa data som grund kan användningen av lämpliga modeller och algoritmer förutspå ett potentiellt sjukdomsutbrott. Implementeringen av systemen leder till en betydande minskning av användningen av antibiotika och andra läkemedel samt ett större välbefinnande för djuren. Dessutom kan optimerad miljöövervakning uppnås med sensorer och lämpliga modeller för optimal kontroll av miljöförhållanden. Användningen av systemen ger djuren ett större välbefinnande samt en betydande minskning av föroreningar och energiförbrukning. Behovet av toppmoderna system för att registrera förhållanden och problem på djurgårdarna kommer bara att öka och ett framgångsrikt införlivande av de ovan nämnda teknikerna i produktionskedjan kräver att jordbrukarna informeras och utbildas ordentligt.





