Soultana-Maria Valamoti

Bondbönor tillhör den grupp av baljväxter som först domesticerades i Främre Orienten och vars odling senare spreds västerut över resten av Medelhavsområdet och i Europa. Det verkar dock inte som om bondbönor ingick i de neolitiska invånarnas kost i Grekland under 6000- till 3000-talet f.Kr. De förekommer endast i det arkeologiska materialet som förkolnade rester från bosättningar under bronsåldern, något som tyder på att de odlades och konsumerades då. Detta sena införande borde inte vara förvånande, eftersom det i vissa fall kan vara dödligt att äta bondbönor för personer som saknar ett specifikt enzym i blodet. De bondbönor som hittades förkolnade i bosättningar som Skala Sotiros på Thassos (sent 2000-tal f.Kr.), eller mycket senare vid Necromanteion i Acheron under den hellenistiska perioden, tillhör en småfröig sort som odlas i delar av Grekland än i dag – till exempel på Korfu.

Bondbönan kallades under antiken för kyamos och omnämndes av Homeros (700-talet f.Kr.), som jämför de siktade bönornas rörelse i vinden med pilens flykt i strid. I denna och andra antika referenser beskrivs bönorna som svarta, och syftar möjligen på den mörka färg som är typisk för den småfröiga sort som är känd än i dag. I flera senare antika texter nämns både svarta och vita bönor, som inte bara åts utan även användes vid röstning och för att väga medicinskt verksamma ämnen. Som livsmedel omnämns bondbönor ofta i källor som Platons verk Staten och Aristofanes verk Riddarna (båda 400- till 300-talet f.Kr.). De antika läkarna i Hippokrates texter (400- till 300-talet f.Kr.) varnade dock för de gaser de orsakar, medan Dioskorides (första århundradet e.Kr.) noterade mardrömmar och matsmältningsbesvär i samband med intag av grekiska bondbönor – särskilt när de äts omogna och råa. Poeten Archestratus (300-talet f.Kr.) berättar att bondbönor var mat för de fattiga. Vissa antika författare nämner också lokala sorter av bondbönor – Aristofanes lovordar till exempel de mjuka och välsmakande bönorna på Lemnos, medan Theofrastos (300- till 200-talet f.Kr.) beskriver bönorna i Apollonia på den joniska kusten som helt maskfria.

Bild 1: Bondbönor från Skala Sotiros, Thassos, sent 2000-tal f.Kr. (Foto av S.M. Valamoti boken Food Crops in Ancient Greek Cuisine: an Archaeobotanical and Textual Study, Valamoti, Fyntikoglou, Symponis 2022, University Studio Press)

Bild 2: Moderna bondbönor, den nedre raden visar frön från den småfröiga sorten. (Foto av S.M. Valamoti boken Food Crops in Ancient Greek Cuisine: an Archaeobotanical and Textual Study, Valamoti, Fyntikoglou, Symponis 2022, University Studio Press)