Den religiösa fastan har spelat en avgörande roll för hur den grekiska gastronomin har utformats under århundradena, eftersom den alltid har varit en viktig del av det grekiska vardagslivet. Kyrkans kalender är fylld av fasteperioder, som för de strikt troende uppgår till 180 dagar.

Människornas behov, överflödet av lokala produkter och säsongsvariationer av dessa har bidragit till att skapa en mängd olika smaker och matlagningstekniker som lämpar sig för fasta – tekniker som nu är en viktig del av den grekiska matkulturen i stort.

Enligt den grekisk-ortodoxa kyrkan ska de troende avstå från kött, mejeriprodukter, ägg och olja under hela fastan och i stället äta växtbaserade livsmedel som grönsaker, baljväxter, frukt och spannmål samt fisk och skaldjur.

Dessa ingredienser har gett upphov till en mängd traditionella fasterecept som utgör kärnan i den grekiska matkulturen, som fasolada (bönsoppa), pajer i olika storlekar fyllda med grönsaker, dolmades med ris och grönsaker, för att inte tala om baljväxter som linser och kikärtor.

Till detta kommer ett stort utbud av fisk- och skaldjursrätter, både som aptitretare – exempelvis taramas (saltad fiskrom), bläckfisk marinerad i olja och vinäger samt saganaki-friterade musslor – och som huvudrätt, däribland bläckfisk med spenat, musselpilaf och räkpasta.

Grekiska familjer har utvecklat en avundsvärd förmåga att förvandla enkla ingredienser till välsmakande, hälsosamma rätter, där säsongens örter och kryddor används för att förstärka smaken på maten. Detta är en viktig aspekt av det grekiska köket i allmänhet.

Fastan har även gett upphov till många olika degbaserade sötsaker, som grekiska honungsrullar (diples) och honungsmunkar (loukoumades), som båda serveras med honung och valnötter. Dessutom en mängd olika pasteli och halva, som båda är starkt förknippade med det grekiska köket. Olivolja, som ersätter animaliska fetter även i sötsaker, har blivit en grundläggande ingrediens som ger de grekiska recepten sin unika smak.

Även om fastan kan förknippas med restriktioner och enkelhet, har grekerna hittat sätt att liva upp smakerna på de livsmedel de äter under dessa perioder. Och även om många kanske inte följer fastan lika troget i modern tid, fortsätter kärleken till vissa delikatesser under fastetiden att ge möjlighet till kreativitet och experimenterande.