Fetaost är onekligen en av de mest berömda grekiska ostarna och har en framträdande plats på det grekiska matbordet.
Den äts vanligtvis som förrätt, rå eller grillad, med olivolja och oregano, eller i grekiska sallader eller traditionella pajer.
2002 utsåg den Europeiska kommissionen fetaost till en produkt med skyddad ursprungsbeteckning (SUB).
Därmed kan namnet feta inte längre användas för ostar med liknande sammansättning som, oavsett om de produceras i Grekland eller utlandet, inte uppfyller vissa villkor. Några av dessa villkor är att den måste göras enbart av fårmjölk, eller en blandning av får- och getmjölk i specifika proportioner, som kommer från specifika regioner i Grekland (Epirus, Thrakien, Thessalien, Makedonien, Peloponnesos, Centrala Grekland, Lesbos eller Lemnos), samt från specifika raser av får och getter.
Näringsvärde för fetaost | per portion: 50 g1 | RDI per portion2 |
Kcal | 132,5 | 6,6 % |
Fett (g) | 10,8 | 13,8 % |
Mättat fett (g) | 6,7 | 33,3 % |
Kolhydrater (g) | 2,0 | 0,7 % |
Fiber (g) | 0,0 | 0,0 % |
Socker (g) | 2,0 | 2,2 % |
Protein (g) | 7,1 | 14,2 % |
Kolesterol (mg) | 44,5 | 14,8 % |
Salt (g) | 1,4 | 23,3 % |
1 Värden baseras på amerikanska jordbruksverkets (USDA) näringsämnesdatabas.[1] 2 Procentandelen rekommenderat dagligt intag (% RDI) visar hur mycket av det rekommenderade dagliga intaget av varje näringsämne som finns i en portion. Beräkningarna baseras på dagliga värden från amerikanska Food and Drug Administration (FDA), baserat på ett dagligt kaloriintag om 2 000 Kcal för en genomsnittlig hälsosam vuxen. Beroende på individuella energibehov kan % RDI vara högre eller lägre. |
Fetaost är ett näringsrikt livsmedel.
Fetaost är främst en utmärkt källa till protein av hög kvalitet som innehåller alla essentiella aminosyror i perfekta proportioner. Essentiella aminosyror är sådana som kroppen inte kan syntetisera och som därför behöver intas som en del av kosten.
Fetaost innehåller även fetter, huvudsakligen mättade, och små mängder kolhydrater, huvudsakligen i form av enkla sockerarter som laktos.
Dessutom är fetaost en god källa till vitaminer, inklusive vitamin B2 (riboflavin) och vitamin B12, samt mineraler som kalcium och fosfor som bland annat är nödvändiga för hälsosamma ben och tänder.
När den utgör en del av en hälsosam och balanserad diet kan fetaost ha markanta hälsofördelar.
Fetaost kan bidra till god mag- tarmhälsa eftersom det är ett fermenterat livsmedel som innehåller probiotika, vilka är levande mikroorganismer som stärker den hälsosamma tarmfloran.
Ett antal studier har visat att en hälsosam tarmflora är avgörande för en god mag- tarmhälsa och övergripande hälsa. Störningar i sammansättningen av och balansen mellan goda och dåliga tarmbakterier har kopplats till förekomst av kroniska sjukdomar som fetma, diabetes och hjärt- kärlsjukdomar.[2]
Dessutom kan mejeriprodukter som fetaost ha en positiv inverkan på benhälsa. Tack vare sitt höga innehåll av kalcium och fosfor kan det bidra till att uppnå en god bendensitet under barndomen och tonåren, samt förhindra osteoporos för äldre personer.
Fetaost har dock även ett högt saltinnehåll, vilket bör tas med i beräkningen, särskilt för personer som försöker minska sitt saltintag. Hög saltkonsumtion kan öka blodtrycket och risken för hjärt- kärlsjukdomar. Därför bör du vara försiktig när du äter fetaost och det kan vara bra att minska saltmängden i andra livsmedel som ingår i en måltid med fetaost. Alternativt kan fetaosten sköljas med vatten för att minska saltinnehållet.
Sammanfattningsvis är fetaost en favoritost i det grekiska köket, som innehåller många näringsämnen och har hälsofördelar, men den bör konsumeras med måtta av personer som försöker begränsa sitt saltintag.
BIBLIOGRAFI
[1] USDA.Food search. Cheese feta. Tillgängligt på: https://fdc.nal.usda.gov/fdc-app.html#/food-details/173420/nutrients. (öppnat oktober 2024).
[2] Bodke H, Jogdand S. Role of Probiotics in Human Health. Cureus. 2022 9:14(11):e31313. doi: 10.7759/cureus.31313.