Aten, västvärldens ungdomliga huvudstad

Dimitris Thomopoulos / biträdande professor, AUTh – konstruktionsingenjör

Aten må ha ett gammalt namn, men staden är ung i sinnet. Även om den ofta förknippas med sin forna prakt är dess verkliga historia efter romartiden betydligt mer anspråkslös då den utgjorde en liten bosättning som under århundraden existerade i skuggan av Europa. De romantiska resenärernas ”återupptäckt” av Aten i början av 1800-talet ledde så småningom till att staden blev huvudstad i den nyligen befriade grekiska staten 1834, då dess moderna urbana historia tog vid.

Aten genomgick en snabb utveckling under 1900-talet och blev en grogrund för modernismen. I dag definieras stadens profil till stor del av betong, ”antiparochi”-systemet och den mänskliga skalan i den urbana strukturen som gör den tätbebyggd, livlig och färgstark.

Besökare som vill uppleva det moderna Aten har bara en kort promenad framför sig. I Exarcheia dominerar det ikoniska Blue Condominium med sina skarpa linjer och urbana finess, mitt i ett verkligt pulserande område. En bit bort, i Pefkakia, hittar man en lugn oas i en skolbyggnad ritad av arkitekten Pikionis: en modernistisk byggnad där enkelhet, ljus och rumslig medvetenhet står i främsta rummet.

När man går vidare till Alexandras Avenue stöter man på moderna lägenhetsbyggnader från 30- och 50-talen: små, vardagliga monument som speglar hur atenska hus har utvecklats. En höjdpunkt på denna promenad är sammanflödet av gatorna Stournari och Zaimi, där lägenhetsbyggnaden Michailidis utmärker sig tack vare sin strama geometri och exceptionella användning av tomten den är byggd på – ett sant, heltäckande uttryck för grekisk modernism. Som avslutning avslöjar en vandring uppför Filopappou-kullen Pikionis unika rumsliga organisation, med sina ”handgjorda” stigar, unika geometriska former i marken och slående utsikt över Akropolis, som skapar en nästan poetisk bakgrund där natur och arkitektur sömlöst smälter samman.

Detta samtida arv har på senare tid upplevt en ny våg av intresse. För besökare är det en möjlighet att se bakom Atens klassiska stereotyper och få en glimt av en stad som mognar men ändå förblir livlig, rastlös och oundvikligt fängslande.

De åsikter som uttrycks i den här artikeln är författarens personliga åsikter och utgör inte Ministeriet för rural utveckling och livsmedels åsikter.