Jordbruksrådgivning anses allmänt vara det mest grundläggande verktyget i arbetet med att modernisera Greklands jordbrukssektor. Dessa tjänster är förknippade med stöd, information, utbildning och vägledning för jordbrukare, och kan leda till ökad produktivitet och konkurrenskraft för jordbruksföretag och sektorn som helhet.

I dag sträcker sig jordbruksrådgivarnas roll längre än till bara fältbesök och är nu nära kopplad till innovation och kunskapsutbyte, i linje med målen för den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP). Enligt en rapport från Europeiska kommissionen om skapandet av kunskaps- och innovationsfrämjande system för jordbruket (AKIS) kan jordbruksrådgivare fungera som mellanhänder för innovation. Med andra ord kan de identifiera innovativa idéer utifrån producenternas behov, koppla samman forskningsinstitutioner och innovationsorgan med jordbrukare, och till och med koppla samman jordbrukare med varandra för utbyte av idéer. Ett av de övergripande politiska målen för den gemensamma jordbrukspolitiken är att stödja innovation genom kunskapssystem och jordbruksrådgivare, för att främja kunskapsöverföring och stärka kopplingarna mellan forskning och praktik. Den gemensamma jordbrukspolitiken syftar också till att förbättra jordbrukarnas tillgång till rådgivningstjänster, underlätta deras koppling till kunskap och innovation och stödja den digitala omställningen av jordbruket.

För att effektivt kunna utföra sin roll måste jordbruksrådgivarna vara:

a. framåtblickande och uppdaterade inom sitt specialområde,

b. utrustade med både teoretisk/teknisk kunskap och praktisk erfarenhet,

c. aktiva lyssnare som inte bara kan överföra kunskap utan även utveckla en effektiv tvåvägskommunikation med jordbrukarna.