Bild 1. Druvklase, Korfu, juli 2021. Fotografi av S.M. Valamoti<\/p>\n\n\n\n
Soultana-Maria Valamoti, Professor, School of History and Archaeology, Aristotle University of Thessaloniki<\/em><\/strong><\/p>\n\n\n\n Den juice som produceras genom att krossa druvor f\u00f6rknippas oftast med vin. Men den kan konsumeras p\u00e5 m\u00e5nga olika s\u00e4tt, till exempel som druvmust, melass eller vin\u00e4ger. Med tanke p\u00e5 de liknande sp\u00e5r som dessa tre produkter l\u00e4mnar p\u00e5 de k\u00e4rl som de f\u00f6rvarades i under antiken \u00e4r det n\u00e4stan om\u00f6jligt att avg\u00f6ra exakt vilka av dessa som fanns i de k\u00e4rl som hittats under utgr\u00e4vningar.<\/p>\n\n\n\n Trots detta kompletteras de arkeologiska fynden i h\u00f6g grad av antika texter. Termen \u03cc\u03be\u03bf\u03c2<\/em>, som f\u00f6rekommer i ett fragment av en dikt av den antike poeten och lagstiftaren Solon fr\u00e5n 600-talet f.Kr., krossas tillsammans med silphium i en mortel f\u00f6r att framst\u00e4lla en konsumtionsvara. Anv\u00e4ndningen av vin\u00e4ger i kombination med silphium (en v\u00e4xt som utrotades p\u00e5 grund av \u00f6verutnyttjande under antiken och som fortfarande \u00e4r ok\u00e4nd) bekr\u00e4ftas \u00e4ven i andra k\u00e4llor. I Aristofanes pj\u00e4s F\u00e5glarna<\/em> (400\u2013300-talen f.Kr.) n\u00e4mns det att vin\u00e4ger, olja, ost och silphium blandades f\u00f6r att framst\u00e4lla en s\u00e5s. Denna serverades till stekt vilt, tillsammans med en annan s\u00e5s som var s\u00f6t och tr\u00f6gflytande. I en passus fr\u00e5n den komiske poeten Alexis (300-talet f.Kr.) beskrivs ett recept d\u00e4r malen oregano blandas med vin\u00e4ger i en sk\u00e5l (\u03bb\u03bf\u03c0\u03ac\u03c2), f\u00e4rgas med druvmelass (\u03c3\u03b9\u03c1\u03b1\u03af\u1ff3) och vispas tillsammans med rikligt med silphium. Dessutom beskriver Archestratus (300-talet f.Kr.) en \u201ddelikatess\u201d framst\u00e4lld p\u00e5 fl\u00e4skmage och livmoder marinerad i kummin, stark vin\u00e4ger (\u1f44\u03be\u03bf\u03c2 \u03b4\u03c1\u03b9\u03bc\u03cd<\/em>) och silphium. Slutligen anv\u00e4ndes vin\u00e4ger, precis som salt, som konserveringsmedel f\u00f6r k\u00f6tt. Detta noterar Hippokrates i sitt verk De Affectionibus<\/em>, d\u00e4r han anser att konserverat och saltat k\u00f6tt \u00e4r sn\u00e4llare f\u00f6r magen \u00e4n f\u00e4rskt k\u00f6tt.<\/p>\n\n\n\n Vin\u00e4ger var allts\u00e5 uppenbarligen en praktisk produkt med en m\u00e4ngd olika vardagliga anv\u00e4ndningsomr\u00e5den. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r inte f\u00f6rv\u00e5nande att den till och med f\u00f6rekommer i h\u00f6gst\u00e4md poesi. I sin tragedi Agamemnon<\/em> (400-talet f.Kr.) l\u00e5ter Aeschylus Klytaimnestra j\u00e4mf\u00f6ra blandningen av r\u00f6sterna fr\u00e5n segrarna och de besegrade i Troja med ett k\u00e4rl d\u00e4r vin\u00e4ger och olivolja har blandats. Aristofanes anv\u00e4nder ocks\u00e5 termen som en del av en metafor i pj\u00e4sen Getingarna<\/em>, d\u00e4r han beskriver en brottsanm\u00e4lan som \u201dvin\u00e4geraktig\u201d, med inneb\u00f6rden att den skulle bli sur f\u00f6r den som l\u00e4mnade in den. Aristofanes anv\u00e4nder ocks\u00e5 termerna \u1f40\u03be\u03c9\u03c4\u03ac<\/em> f\u00f6r att beskriva vin\u00e4gerrelaterade delikatesser och \u1f40\u03be\u03af\u03c2<\/em> som namnet p\u00e5 det speciella k\u00e4rl som vin\u00e4gern serverades i (komedin Plutus<\/em> respektive pj\u00e4sen Grodorna<\/em>).<\/p>\n\n\n\n Eftersom vin\u00e4ger framst\u00e4lldes av vin f\u00f6rekommer det ofta under termen \u03bf\u03af\u03bd\u03bf\u03bd \u03bf\u03be\u03af\u03bd\u03b7\u03bd<\/em>, det vill s\u00e4ga surt vin: ett naturligt s\u00e4tt att omvandla vin till vin\u00e4ger. Termen n\u00e4mns bland annat av Theofrastos (300\u2013200-talen f.Kr.) i hans Peri fyton historia<\/em>. Referenser till denna metod f\u00f6r att framst\u00e4lla vin\u00e4ger finns \u00e4ven hos den senare f\u00f6rfattaren Alexander av Aphrodisias. Ut\u00f6ver vin\u00e4ger p\u00e5 vin n\u00e4mns i antika texter \u00e4ven vin\u00e4ger p\u00e5 dadlar, en vanlig produkt i Asien, som framg\u00e5r av Xenofons sj\u00e4lvbiografiska historieverk Anabasis<\/em> (400-talet f.Kr.).<\/p>\n\n\n\n I dag forts\u00e4tter vin\u00e4gern att spela en viktig roll i recept som sofrito fr\u00e5n Korfu eller grytor. Den \u00e4r fortfarande ett viktigt konserveringsmedel f\u00f6r oliver, kapris, kn\u00f6lar och strandsilja, samt en huvudingrediens i s\u00e5ser som anv\u00e4nds som salladsdressing, tillsammans med honung, druvmelass eller aromatiska \u00f6rter. Den ger andra ingredienser en syrlig smak, p\u00e5 samma s\u00e4tt som den anv\u00e4ndes i antikens Grekland.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Bild 1. Druvklase, Korfu, juli 2021. Fotografi av S.M. Valamoti Soultana-Maria Valamoti, Professor, School of History and Archaeology, Aristotle University…<\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":15006,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"inline_featured_image":false,"_video_id":"","footnotes":""},"categories":[5288,762],"tags":[1721,5368],"class_list":["post-18680","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-forntida-smaker","category-istoria-sv","tag-ellada-sv","tag-historiska-kallor"],"yoast_head":"\n