Sl\u00e4ktet Lathyrus<\/em>, k\u00e4nt som gr\u00e4s\u00e4rt, representeras i Grekland av m\u00e5nga olika arter. Vissa av dessa har odlats i regionen i tusentals \u00e5r, och det har framf\u00f6rts \u00f6vertygande argument f\u00f6r att de odlade Lathyrus<\/em>-arterna i Egeiska havet utg\u00f6r omr\u00e5dets bidrag till den repertoar av domesticerade v\u00e4xter som m\u00e4nniskan har odlat sedan det 6000-talet f.Kr.<\/p>\n\n\n\n Arkeobotaniska fynd visar att en av dessa arter, Lathyrus sativus<\/em> (plattvial), en gr\u00e4s\u00e4rt med i\u00f6gonfallande bl\u00e5 blommor i olika nyanser, har funnits i omr\u00e5det sedan de f\u00f6rsta \u00e5rtusendena av den neolitiska perioden. F\u00f6rkolnade fr\u00f6n av denna art har hittats lagrade i neolitiska hus i Makedonien \u2013 till exempel i Servia och Dikili Tash \u2013 samt i s\u00f6dra Grekland, som i Ftelia p\u00e5 Mykonos. Under brons\u00e5ldern odlades ytterligare tv\u00e5 arter av gr\u00e4s\u00e4rt i Egeiska havet: Lathyrus ochrus<\/em>, k\u00e4nd som afkos p\u00e5 \u00f6n Lemnos, och Lathyrus clymenum<\/em>, i dag k\u00e4nd som Santorini-fava.<\/p>\n\n\n\n I antika grekiska texter n\u00e4mns termen lathyros<\/em>, men utifr\u00e5n beskrivningarna \u00e4r det inte m\u00f6jligt att med fullst\u00e4ndig s\u00e4kerhet avg\u00f6ra vilken av de Lathyrus-arter som odlades i Grekland \u2013 n\u00e4mligen lathyri (Lathyrus sativus<\/em>), afkos p\u00e5 Lemnos (Lathyrus ochrus<\/em>) eller Santorini fava (Lathyrus clymenum<\/em>) \u2013 som ordet syftar p\u00e5. \u00c4ven om det finns ett \u00f6vertygande argument f\u00f6r att termen ochros<\/em> motsvarar Lathyrus ochrus<\/em>, \u00e4r det fortfarande sv\u00e5rt att matcha de gamla grekiska termerna lathyros<\/em>, arakos<\/em> och aphaki<\/em> med specifika v\u00e4xtarter. Man skulle kunna anta att den antika lathyros<\/em> motsvarar dagens L. sativus<\/em>, och arakos<\/em> Santorini-fava (L. clymenum) \u2013 s\u00e4rskilt eftersom Santorini-varianten fortfarande lokalt kallas f\u00f6r arakas.<\/p>\n\n\n\n Hur som helst belyser de antika k\u00e4llorna en viktig aspekt av denna grupp baljv\u00e4xter: de kokades till en tjock gul pur\u00e9 \u2013 lekithodes etnos<\/em>, det vill s\u00e4ga ett mos med samma f\u00e4rg som \u00e4ggula. Denna koppling mellan f\u00e4rg och konsistens g\u00f6rs av f\u00f6rfattaren Phaenias (300-talet f.Kr), som ger arakos<\/em> som ett exempel p\u00e5 en baljv\u00e4xt som tillagas p\u00e5 detta s\u00e4tt. Den gulaktiga pur\u00e9 som beskrivs i antika texter motsvarar med st\u00f6rsta sannolikhet det vi i dag kallar fava, en tillagningsmetod som lever kvar i Grekland \u00e4n i dag och som anv\u00e4nds f\u00f6r alla de tre odlade Lathyrus<\/em>-arterna. Denna r\u00e4tt \u00e4r ett ur\u00e5ldrigt bidrag till Greklands kulinariska arv, med r\u00f6tter som g\u00e5r tillbaka till f\u00f6rhistorien. Det som f\u00f6renar de tre grekiska gr\u00e4s\u00e4rterna \u00e4r den gula f\u00e4rgen p\u00e5 hj\u00e4rtbladen, som framtr\u00e4der n\u00e4r fr\u00f6et delas och det yttre h\u00f6ljet avl\u00e4gsnas, oavsett om den g\u00f6rs p\u00e5 afkos fr\u00e5n Lemnos, fava fr\u00e5n Santorini eller lathyri fr\u00e5n Lemnos, Korfu eller Livadia. B\u00e5de i dag och f\u00f6r 2 900 \u00e5r sedan, p\u00e5 Phaenias tid, har den grekiska gr\u00e4s\u00e4rten alltid haft den karakteristiska gula f\u00e4rgen som den antika f\u00f6rfattaren noterade n\u00e4r den kokades till ett tjockt mos.<\/p>\n\n\n\n Den bl\u00e5 blomman av Lathyrus sativus (plattvial), allm\u00e4nt k\u00e4nd som lathyri \u2013 m\u00f6jligen antikens lathyros. (Foto av S.M. Valamoti, fr\u00e5n boken Food Crops in Ancient Greek Cuisine: an Archaeobotanical and Textual Study, Valamoti, Fyntikoglou, Symponis 2022, University Studio Press)<\/p>\n\n\n\n <\/p>\n\n\n\n <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" F\u00f6rkolnade fr\u00f6n fr\u00e5n Lathyrus sativus fr\u00e5n den neolitiska boplatsen Toumba Kremastis Koiladas, Kozani. (Foto av S.M. Valamoti, fr\u00e5n boken Food…<\/p>\n","protected":false},"author":7,"featured_media":11531,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"inline_featured_image":false,"_video_id":"","footnotes":""},"categories":[5288,762],"tags":[1721,3171,3172],"class_list":["post-13236","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-forntida-smaker","category-istoria-sv","tag-ellada-sv","tag-istoria-sv","tag-matkultur"],"yoast_head":"\n![\"\"](\"https:\/\/portal.greekfarms.gov.gr\/wp-content\/uploads\/2025\/06\/416_lathouri-fava-7-1024x575.jpg\")
<\/figure>\n\n\n\n